I min blogg för rätt exakt ett år sen skrev jag om hur dåligt mitt 2011 varit, eftersom det var följden av 2010 som var det värsta året någonsin och därallt gjorde ont, och jag tillbringat ett helt år utan att känna nånting, stängt av alla känsor, och utan att ha levt. Jag lovade mig själv att jag 2012 skulle känna igen, även det som gjorde ont för att kunna känna det som var bra. 

Jag skrev dessa rader om vad jag ville uträtta; Jag ska ta studenten, gå på bal, ta körkort, tatuera mig, bli kär, hitta någon som tar bort min ensamhet och som jag verkligen kan känna att jag betyder mest för , börja bli vuxen på riktigt, vara ungdom på riktigt.

Nu är 2012 slut och jag tycker att det har varit ett bättre år än 2010 och 2011. Jag gjorde inte allt som jag skrev i den där texten men nästan. Jag har tagit studenten, gått på bal, tagit körkort. Tatuering är på gång förhoppningsvis. Jag har inte hittat en människa som jag betyder mest för men jag känner inte längre att jag behöver det, inte lika mycket som då. Det gör inte så mycket att jag inte är den någon skulle välja först, jag vet att jag har underbara vänner som älskar mig lika mycket ändå. Jag har inte heller blivit kär, men vafan, det kommer när det kommer! Jag har börjat på högskola och flyttat till egen studentlägenhet - Det om nått känns rätt vuxet ändå. Jag har festat som aldrig förr och varit på galen partyresa i underbara Zante - och levt som den unga människa jag faktiskt är!

Jag har mått både dåligt och bra- kanske inte helt jävla cplycklig men ändå, skiftande i perioder. Men det har inte varit som 2010 när det var som värst och inte heller som 2011 när jag var mer som ett skal än en människa. Jag har känt 2012 och fan, det har känts bra att känna. 

Inför 2013 har jag inga löften, mål eller saker jag vill uppnå. Jag ska bara göra det som känns rätt för mig, jag ska leva- jag ska helt enkelt fortsätta där 2012 slutade. Då ska nog detta året gå med det också!

 

Gott nytt år!