Jag kan inte göra det så bra som jag vill. Jag har inte fattat än att du inte kommer komma tillbaka hit och vara mitt stöd i vardagen.

Men jag vet att ingenting kommer bli det minsta likt utan dig. Jag kommer inte vara likadan. Jag kommer fattas dig. Jag har haft dig vid min sida varje skoldag i 4 år nu. Och nu kommer du helt plötsligt inte vara där. Jag vet helt ärligt inte hur jag ska ta mig igenom varje skoldag. Jag vet inte längre vad som ska hålla mig kvar när jag faller. Det var ju du som skulle ta emot mig då.

Och helt enkelt vet jag inte vart jag ska börja skriva allt annat jag vill att du ska veta, det kommer jag aldrig klara av. Men det känns som om du ändå vet det. Du vet hur mycket du betyder för mig och hur mycket jag älskar dig. Du vet det utan att jag behöver uttrycka det ner i varje känsloladdat ord.

Varje sekund på Bollerup kommer vara annorlunda nu.

Men jag vet att du är stark och att du gör det som är bäst för dig. Jag hoppas att även jag någon gång ska klara av det. Dock behöver jag mer tid. Än är jag ingen Ina.

Du, Kakan, du får ha det så bra. Det här är inte slutet för oss och vår vänskap. Det är bara ett gupp på vägen, en vägbom. Vi hörs snart igen. Du är bäst.

-

-

Juni 09

December 08

September 09

Mars 09

Augusti 10

Juni 09

Maj 10

September 09

Juni 10

November 09