Du behöver aldrig mer vara rädd
Jag orkar inte vara hemma. Jag saknar inte Bollerup så hemskt mycket, det enda jag saknar därifrån är min pojke, and that's it liksom. Men jag klarar inte av att bo hemma, som jag gör nu på lovet. Jag har trott innan att det nog inte kommer vara så farligt, för på helgerna har det varit lungt. Men nu när jag spenderar en vardag hemma, så funkar det verkligen inte!
När pappa kommer hem från jobbet, vad är det första han gör? Jo, skriker, skäller och klagar. Det. Första. Han. Gör. Alltid. Och så fort man säger nått om det, eller inte genast gör precis som han säger så "näbbar man imot" tydligen. Och jag blir så trött. Han kan verkligen inte ta en diskussion och börjar bete sig som ett litet barn när han fan är 50 jävla år...
Nej vi går verkligen inte ihop bara. Jag tål han inte. Och därför vill jag bara härifrån, inte tvunget till skolan. Utan jag vill bara bort ifrån honom och detta, för det tar så mycket energi av mig som jag inte har råd att förlora.
bortbortbortbortbortbortbortbortbortbortbortbortbortbort...

Lite depp idag, jepp...
Kommentarer
Trackback