Idag känner jag mig betydligt mindre sjuk! Nästan som ny igen. Jag har inte alls ont halsen längre, om jag inte drar riktigt långa och djupa andetag, asså i typ 5 sek. Men det gör man ju aldrig egentligen så det räknas inte enligt mig. Det enda som är minsta sjuktecken nu är min näsa som inte riktigt är vanlig, än. Jag tror inte det ska bli några problem att gå i skolan nästa vecka, skönt.

Jag är chockad över mig själv, att jag vill tillbaka till Bollerup igen. I somras trodde jag verkligen att jag aldrig skulle känna så igen. Då fokusera jag mest på hur jag skulle överleva 2 år till på det där stället, och när Ina sen slutade var jag säker på undergång typ. Men det är nånting med den där platsen alltså, jag vet inte vad det är men nånting finns där som gör att det är en plats att gilla. Skolan är fortfarande sugig och jag är sämst av alla där. Och visst, vissa saker som jag visste skulle bli jobbigare detta året, som inte har med skolgången att göra, är jobbiga. Men jag tror jag ska klara det. Det är väl en del av ett mognadsstadie, ett steg mot att bli vuxen. Om jag bara biter ihop i några veckor till så tror jag det ska lägga sig lite mer och mer för varje dag som går. Det hoppas jag iallafall. Och jag måste tro att det kommer göra det också, annars kommer det bara bli jobbigare. Jag måste helt enkelt positivt och börja tro mer på att saker ska funka och tro mer på mig själv. För vissa saker klarar jag faktiskt av och jag är faktiskt inte helt värdelös.

Så nu ska jag bara fokusera på positiva saker och inte tänka så mycket på saker som drar ner mig, okej. It's a deal

-

-