Det känns ändå som om det flyter rätt bra, men! Varför är det alltid såhär kantigt i svängarna, något som ligger och gnager. Riktigt irriterande. Jag önskar mest att jag bara kunde låta det gå och tillåta allt att vara bra. Men istället funderar jag, och mååånga andra tror jag, för mycket på allt det där som inte är riktigt precis som man vill ha det. Istället för att acceptera det man har. Riktigt trist faktiskt. Dock riktigt trist med att allt inte kan vara bra på samma gång. Gud vad jag önskar att jag kunnat vara såhär förra våren/sommaren när jag verkligen behövde det för då var det andra bitar som var bra. Nu är inte de andra bitarna bra längre och då mår man bättre på det man mådde sämre på innan. Askonstigt att bitar inte kan vara bra samtidigt då hade ju allt varit nästintill perfekt ju!

Men jag antar att det också kommer nångång, kanske. Eller så kommer bitar aldrig falla helt på plats i livet och då får man väl helt enkelt leva sig leva med det i framtiden, när man är äldre. Men bäst vore det ju om allting bara kunde falla på plats, helst snarast.